FRÅGOR OCH SVAR om postlistan GUSKELOV
                 -- för östgötar över hela världen --
                       revision 27 oktober 1994


        A.  Om postlistan GUSKELOV
          A1.  Vad är postlistan GUSKELOV?
          A2.  Vems påhitt är detta?
          A3.  Varför heter den GUSKELOV?
          A4.  Vem får vara med?
          A5.  Vad får man skriva?
          A6.  Arkiveras gamla meddelanden någonstans?
          A7.  Varför fungerar inte ÅÄÖ?
        B.  Om datanät i allmänhet
          B1.  Vad är elektroniska motorvägar?
          B2.  Vad är Internet, RFC och TCP/IP?
          B3.  Vad är UUCP, Euug och Usenet News?
          B4.  Vad är OSI och X.400?
          B5.  Vad är Memo?
          B6.  Vad är BBS och Fidonet?
          B7.  Vad är Sunet, Swipnet, Tipnet och Transpac?
        C.  Om datanät i Östergötland
          C1.  Vad är Lysator?
          C2.  Vad är den östgötska IT-kommissionen (ITKE)?
          C3.  Vad är Datastradan?
          C4.  Vad är RydNet?
          C5.  Vem finns på datanäten?

* A.  Om postlistan GUSKELOV

** A1.  Vad är postlistan GUSKELOV?

Postlistan GUSKELOV är ett fritt och öppet elektroniskt forum för
östgötar över hela världen.  Alla som har elektronisk post kan delta.
Ämnet är allt som rör Östergötland och östgötarna.

Genom att skicka elektronisk post till <guskelov@lysator.liu.se>, kan
deltagarna sprida meddelanden till varandra på ett enkelt och
effektivt sätt.  Den adressen representerar en lista över alla
deltagarnas adresser, och alla postningar sprids därför till alla
deltagare.

Den 27 oktober 1994 hade listan 60 direkta mottagare och därtill
ytterligare några läsare, som använder News, LysKOM och liknande.
Antalet deltagare ökar stadigt.

** A2.  Vems påhitt är detta?

Postlistan GUSKELOV skapades i augusti 1994 och drivs helt ideellt
inom dataföreningen Lysator vid Linköpings Universitet.  Läs mer om
Lysator vid fråga C1 nedan.

Postlistan har ingen ansvarig utgivare, utan varje skribent svarar
själv för sina egna inlägg.  Se vidare frågorna A4 och A5 nedan.

Administratör för postlistan och utgivare av dessa Frågor och svar är
Lars Aronsson <aronsson@lysator.liu.se>.

** A3.  Varför heter den GUSKELOV?

Alla sanna östgötar identifierar sig som "östgöte, guskelov".  Det är
uttryck för en uppriktig tacksamhet över förmånen att få leva i ett av
världens vackraste och rikligast utrustade länder -- det som breder ut
sig mellan Boxholm och Bråviken.

Eftersom bokstaven Ö inte får förekomma i elektroniska postadresser,
valdes namnet GUSKELOV för postlistan.  Alla östgötar förutsätts göra
kopplingen till sitt älskade hemland när de ser postlistans namn.

För obildade utbördingar bör det kanske förklaras att guskelov är en
sammandragning av "Gud ske lov" och att uttalet är Öschötte,
guschelöv, med rejält breda Ö.

** A4.  Vem får vara med?

Alla som vill och kan, får delta i postlistan GUSKELOV.  Det kostar
inget extra att delta i postlistan, givet att du redan har tillgång
till elektronisk post.  Du behöver inte vara medlem i Lysator.

Om du använder LysKOM, kan du gå med i mötet Guskelov.  Om du har
tillgång till Usenet News inom Linköpings Universitet, kan du gå med i
mötet liu.guskelov.  Tala med din institutionstekniker vid problem.

Om du har tillgång till elektronisk post, kan du skicka din anmälan i
ett elektroniskt brev till <guskelov-request@lysator.liu.se>.  Då
kommer du att få meddelandena från postlistan direkt till din
elektroniska brevlåda.

Skilj på de två adresserna!  Meddelanden som skickas till adressen
<guskelov@lysator.liu.se> kommer automatiskt att spridas till alla
deltagare.  Anmälan om deltagande och meddelanden om adressändring ska
därför inte skickas till den adressen, utan till administratören på
<guskelov-request@lysator.liu.se>.

** A5.  Vad får man skriva?

Postlistan GUSKELOV har ingen redaktion som bestämmer vad som ska
publiceras eller inte, utan alla bidrag publiceras automatiskt.
Meddelandena passerar visserligen Lysators datorer, men det finns
ingen ansvarig utgivare.  Varje skribent får själv svara för sina
inlägg.

Allt som handlar om Östergötland och är intressant för de övriga
deltagarna, är också lämpligt att sprida över postlistan GUSKELOV.

Reklam är tillåten, men tänk på att hålla det till rimliga mängder,
eftersom det annars sliter hårt på läsarnas tålamod och då kan ge
motsatt verkan.  Var beredd på personliga svar från andra deltagare.

Förslag på lämpliga meddelanden:

 - Nyhetsnotiser om datanät och annat i Östergötland
 - Tips om konserter, festivaler och andra evenemang
 - Diskussioner om kommunal och landstingspolitik
 - Annonser om lediga platser inom Östergötland
 - Bilar, bostäder och datorer som köpes, säljes eller bytes
 - Produkter och tjänster från östgötska företag

** A6.  Arkiveras gamla meddelanden någonstans?

Alla meddelanden till postlistan GUSKELOV arkiveras och finns
tillgängliga för allmänheten i elektronisk form i Lysators FTP-arkiv.
I arkivet finns också dessa Frågor och svar.

Varje skribent ansvarar under yttrandefrihetsgrundlagen för sina
inlägg och äger upphovsrätten till dem, men genom att skicka ett
inlägg till postlistan ger skribenten sitt medgivande till denna
arkivering och publicering.

Lysators FTP-arkiv kan nås på flera sätt.  (1) Om du känner till WWW
(Mosaic, Netscape eller Lynx), kan du söka på adressen
"ftp://ftp.lysator.liu/pub/guskelov".  (2) Om du har programmet FTP,
så öppna adressen "ftp.lysator.liu.se", logga in som "anonymous" och
ange din e-postadress som lösenord.  Välj filkatalog pub/guskelov, så
hittar du filerna där.  (3) Om du bara har e-post, så kan du skicka
ett brev till <ftpserv@lysator.liu.se> och skriva "help" i meddelandet
för vidare instruktioner.

** A7.  Varför fungerar inte ÅÄÖ?

De svenska bokstäverna ÅÄÖ, som inte finns i engelska alfabetet, är
datateknikens ständiga sorgebarn.  Varje system och program har sin
egen lösning som fungerar internt, men ibland misslyckas utbytet av
data mellan olika system.  Meddelanden som skickas till postlistan
GUSKELOV ska följa MIME-standarden (RFC 1521, RFC 1522).

Förhoppningen är att ÅÄÖ ska fungera för postlistan GUSKELOV, men om
de ser oläsbara ut hos dig, går det säkert att klura ut en lösning.
Prata i första hand med din lokale systemadministratör och/eller din
nätleverantör.

Hjälper inte detta, så skriv till <guskelov-request@lysator.liu.se>.

* B.  Om datanät i allmänhet

** B1.  Vad är elektroniska motorvägar?

Den amerikanske presidenten Bill Clinton och vicepresident Al Gore
driver aktivt frågorna om en amerikansk nationell infrastruktur för
information, populärt kallat Information Highways, eftersom det liknar
de enorma satsningarna på landsvägsnätet tidigare under 1900-talet.
En av de första åtgärderna var att Clinton sommaren 1993 skaffade sig
elektronisk post på adressen <president@whitehouse.gov>.

Eftersom regeringen Bildt inte ville vara sämre, skaffade den sig
våren 1994 elektronisk post på <statsministern@sb.gov.se> och tillsatt
en IT-kommission (ITK), där IT betyder informationsteknologi.  En inte
ointressant egenskap hos ITK är att den förvaltar en eller flera
miljarder kronor ur de nedlagda löntagarfonderna.  Regeringen Carlsson
har övertagit samma e-postadress.

Svenska media har börjat tala om elektroniska motorvägar, men ännu är
det väl ingen som riktigt vet vad det uttrycket betyder.  Kanske är
det inte motorvägar, utan cykelvägar vi behöver -- men alla liknelser
har ju sina begränsningar.

Helt klart är att datakommunikationen under de senaste tio eller tjugo
åren har utvecklats enormt, från rena framtidsdrömmen till något
användbart.  Förhoppningsvis är postlistan GUSKELOV ett led i den
utvecklingen.

** B2.  Vad är Internet, RFC och TCP/IP?

De datanät som i dag används mest av Lysator och Linköpings
Universitet kallas tillsammans Internet.  Några alternativ och
komplement till Internet beskrivs i frågorna B3--B6.

Internet är inte ett datanät, inte en organisation och inte ett
företag, utan ett samarbete mellan olika datanät, ungefär som "det
internationella telefonnätet" är ett samarbete mellan olika länders
televerk och "det europeiska järnvägsnätet" är ett samarbete mellan
järnvägsbolag i olika länder.  Vid fråga B7 nämns några svenska
datanät som "ingår" i Internet.

Gemensamt för hela Internet är den signaleringsteknik som används och
sättet att skriva adresserna.  Dessa konventioner beskrivs av dokument
som börjar som förslag och röstas fram till att bli standarder.  Inom
Internet kallas förslagen för RFC, requests for comments, och numreras
från 1 (april 1969) till 1609 (mars 1994).  Formatet för elektroniska
brev inom Internet regleras av RFC 822 (augusti 1982).  Alla RFC finns
tillgängliga på nätet.

Internet utvecklades först som Arpanet inom amerikanska försvaret, som
ett sätt att upprätthålla kommunikationen efter ett kärnvapenkrig.  Så
småningom knoppades de militära delarna av i Milnet och de civila
delarna blev Internet, men tekniken är densamma.

Internet är mer än bara elektronisk post.  Filer kan överföras med FTP
(RFC 959); man kan koppla sig till andra datorer med Telnet (RFC 854)
för att köra program där, givet att man har rättigheter; man kan söka
information i Gopher-menyer och World Wide Web med program som Mosaic
(ännu ej standardiserat); man kan prata strunt i IRC (RFC 1459),
Internets motsvarighet till heta linjen; man kan till och med göra
utsändningar (RFC 1301) av rörliga färgbilder, populärt kallat
Internet-TV.

Samtliga dessa tjänster bygger på en grundläggande signaleringsteknik,
ett protokoll, som kallas TCP/IP (IP betyder Internet Protocol).
Allmänna beskrivningar av Internet ges i RFC 1462 "What is the
Internet?" och RFC 1463 "Introducing the Internet -- A Short
Bibliography of Introductory Internetworking Readings for the Network
Novice".

** B3.  Vad är UUCP, Euug och Usenet News?

Äldre än Internet och TCP/IP är ett protokoll, en signaleringsteknik,
som kallas UUCP och använder vanliga modem som ringer upp varandra.

Kännetecknande är att UUCP arbetar satsvis, medan modemen har kontakt,
typiskt vid något tillfälle under natten när telefontaxan är lägre.
Detta lämpar sig för elektronisk post, men inte för de övriga
tjänsterna som Internet erbjuder.  Även TCP/IP kan använda modem, men
förutsätter då kontinuerlig kontakt, kanske hela arbetsdagen.

Elektronisk post kan utan hinder skickas mellan UUCP och Internet;
både brevformatet och adresserna är gemensamma, så man brukar tala om
Internet-post även inom UUCP.  Det är vanligt att små företag börjar
med billig UUCP för att senare övergå till dyrare TCP/IP och Internet.

Jämställt med elektronisk post är postlistor som GUSKELOV och de
elektroniska forum eller konferenser som kallas Usenet News.  Usenet
News har bortåt 5.000 ämnesrubriker som tar upp allt från programspråk
till matlagning.  Deltagarna kan fritt skriva inlägg och kommentera
varandras inlägg.

Usenet är en amerikansk samarbetsorganisation för UUCP och dess
europeiska motsvarighet kallas Euug, med avdelningen Euug-S i Sverige.
En organisation måste fortfarande vara medlem i Euug-S för att
förmedla Usenet News.

** B4.  Vad är OSI och X.400?

Oberoende av utvecklingen inom Internet har Förenta Nationernas
Internationella Standardiseringsorganisation ISO utvecklat en egen
standard för datakommunikatoin, kallad OSI, och inom denna en standard
för elektronisk post, kallad X.400.  Dessa standards kan köpas från
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS).

Dessa standards skiljer sig från de som används inom Internet.  Det
finns visserligen sätt att överföra elektroniska brev mellan systemen,
men sättet att skriva adresserna skiljer sig, så man måste eventuellt
trycka sin adress på båda sätten på sitt visitkort.  De adresser som
anges för statsministern, Aktuellt, Rapport, Corren och universiteten
gäller för Internet.

I Sverige tillhandahålls elektronisk post enligt X.400 av Telia.

** B5.  Vad är Memo?

Oberoende både av utvecklingen inom Internet och OSI har Volvo och
Ericsson utvecklat ett eget system för elektronisk post, kallat Memo.
Detta system ansluter i dag de flesta svenskar som har e-post.

Memo följer ingen allmänt tillgänglig standard, utan bygger på den
egenutvecklade programvaran.  Det finns sätt att överföra elektroniska
brev mellan Memo och Internet, som är överkomliga jämfört med X.400.
Många inom Ericsson och Volvo har Memo-adresser på sina visitkort.

** B6.  Vad är BBS och Fidonet?

En BBS (Bulletin Board System) är ett mindre konferenssystem som
vanligen drivs av en dataamatör.  Hans vänner kan ringa in med modem
för att läsa meddelanden och skriva kommentarer, eller för att hämta
filer.

Fidonet är ett samarbete mellan sådana BBS:er, där den ena automatiskt
ringer upp den andra om natten för att överföra brev och meddelanden.
Det hela liknar UUCP, men använder en annan signaleringsteknik.

Det finns många svenska användare av Fidonet och det finns sätt att
utväxla brev mellan Fidonet och Internet.  Sådan verksamhet bedrivs
bland annat av Chalmers Dataförening (CD).

** B7.  Vad är Sunet, Swipnet, Tipnet och Transpac?

Först att använda TCP/IP och Internet i stor skala i Sverige var det
svenska universitetsdatanätet Sunet, som byggdes upp i sin nuvarande
form 1988.  I dag används höghastihetslinjer mellan universiteten och
de tekniska högskolorna, exempelvis 34 Mbit/s mellan KTH i Stockholm
och Linköpings Universitet, och linjer i mellanklassen till de mindre
högskolorna, exempelvis 64 kbit/s till högskolan i Örebro.

Sunets nätcentrum vid KTH är en aktiv del av det europeiska
ryggradsnätet Ebone, som står i förbindelse med de amerikanska delarna
av Internet.  Anslutning till Sunet är förbehållet universitet,
högskolor och forskningsinstitutioner.

Andra myndigheter, företag och privatpersoner är hänvisade till att
anlita någon av de fristående nätleverantörer som finns.  Swipnet, som
ägs av Tele2, är den äldsta av dessa.  En annan är Tipnet som drivs av
konkurrenten Telia.  En tredje leverantör är franska bolaget Transpac
som nyligen etablerat sig i Ronneby i Blekinge.

Gemensamt för dessa tre är att de är stora och främst vänder sig till
storföretag.  Intressanta alternativ är Nätverk C i Uppsala och Kuai i
Hofors, som i första hand vänder sig till mindre företag och
privatpersoner.

Samtliga nätleverantörer bör kunna erbjuda TCP/IP och Internet över
hyrda ledningar, TCP/IP över uppringande modem, samt UUCP över modem.

* C.  Om datanät i Östergötland

** C1.  Vad är Lysator?

Lysator är en ideell föreningen av studenter och anställda vid
Linköpings Universitet.  Den bildades 1973 och har nu 1994 över 400
medlemmar.  Tillsammans med två andra föreningar finns Lysator i
Q-huset, en röd barack på universitetsområdet Valla.

Föreningen stöds ekonomiskt av flera institutioner vid universitetet
och genom donerad utrustning av ett antal företag.  Fler donationer
mottages tacksamt.  Inom Lysator drivs en rad namnkunniga projekt
såsom LysKOM, Svensk-MUD, RydNet, Science Fiction-arkivet och Projekt
Runeberg.

Lysators styrelse nås elektroniskt på <lysator@lysator.liu.se>, på
telefon 013-12 64 98 och på postadressen

  Lysator
  Universitetet
  581 83 Linköping

** C2.  Vad är den östgötska IT-kommissionen (ITKE)?

Som ett lokalt komplement till regeringen Bildts nationella
IT-kommission (ITK), bildades våren 1994 en östgötsk IT-kommission,
förkortad ITKE (E är Östergötlands länsbokstav).

** C3.  Vad är Datastradan?

Datastradan är sedan länge en årlig bilaga till tidningen Östgöta
Correspondenten.  Den handlar om databranschen i västra Östergötland,
som vuxit fram runt företagen Datasaab i Linköping, Facit i Åtvidaberg
och Luxor i Motala.  Detta är den aktivaste dataregionen i Sverige
utanför Storstockholm.

Namnet Datastradan anspelar på motorvägen E4 (gamla riksettan), som
löper genom Östergötland, och är alltså mycket äldre än det sentida
pratet om informationsmotorvägar.

** C4.  Vad är RydNet?

I studentbostäderna i Linköpingsförorten Ryd har Lysator tagit
initiativet till Sveriges första datanät i ett bostadsområde.  Detta
går under namnet RydNet.

RydNet invigs officiellt den 1 september 1994 av utbildningsminister
Per Unckel, som ju också är östgöte.

RydNet använder koaxialkabel med eternät i 10 Mbit/s, samma teknik som
i vanliga kontorsnät.  En radiolänk i 1 Mbit/s förbinder RydNet med
Lysators datorer vid universitetet.

** C5. Vem finns på datanäten?

Inom Östergötland finns för närvarande (21 okt 1994) 58 stycken
registrerade "domäner" (huvudorganisationer) för elektronisk post
genom Internet.  Motsvarande siffror för Örebro län och Värmland
ligger under 25 stycken vardera.  Detta indikerar om något vår regions
försprång, även om vi inte kan mäta oss med Stockholm.

Här är listan över de östgötska adresserdomänerna.  Telefonnumren och
de elektroniska postadresserna avser kontaktpersoner för datanätet,
som ju inte nödvändigtvis är officiella talesmän för organisationen.

  AB Stafsjö Bruk                              011-393100
  S-618 95 Stavsjö                             postmaster@stafsjo.se

  ALP Data i Linköping AB                      013-137600
  Linnegatan 14, S-582 25 Linköping            thomas@alp.se

  Amiga User Group                             013-172267
  Box 11055, S-580 11 Linköping                staff@augs.se

  Avbrottsfri Kraft AB                         013-210330
  Teknikringen 1, S-583 30 Linköping           postmaster@akraft.se

  Berzeliusskolan i Linköping                  013-207440
  Box 3129, S-580 03 Linköping                 postmaster@berzelius.se

  Bildbehandling AB                            013-140000
  Box 6117, S-580 06 Linköping                 bjorn@bild.se

  Connova produktkonsult AB                    0141-55000
  Östra hamngatan 3, S-591 37 Motala           postmaster@connova.se

  Contexvision AB                              013-102480
  Engelbrektsgatan 22, S-582 21 Linköping      postmaster@contextvision.se

  D-Forum AB (KL-Data)                         013-102260
  Box 195, S-581 02 Linköping                  yngve@kldata.se

  EPACT AB                                     013-212000
  Teknikringen 2B, S-583 30 Linköping          postmaster@epact.se

  Eklof AB                                     011-129000
  Box 773, S-601 17 Norrköping                 postmaster@eklof.se

  Erda Utvecklingsteknink AB                   013-114075
  S:t Larsgata 12, S-582 24 Linköping          postmaster@erda.se

  FFV Aerotech AB                              013-231000
  FD10, S-581 82 Linköping                     postmaster@ffv.se

  FOG Data AB                                  0141-16500
  Box 43, S-591 21 Motala                      postmaster@fogdata.se

  Facit AB                                     0120-81000
  S-597 80 Åtvidaberg                          postmaster@facit.se

  Försvarets Forsknings Anstalt                013-118000
  Box 1165, S-581 11 Linköping                 mek@foa.se

  GoldPen Computing AB                         013-106151
  Platensgatan 1, S-582 20 Linköping           postmaster@goldpen.se

  Gothia ADB AB                                013-129040
  Box 3072, S-580 03 Linköping                 postmaster@gothia.se

  IDA Systems AB                               013-146780
  Box 576, S-581 07 Linköping                  hazze@idasys.se

  IDOK AB                                      011-101822
  Box 2140, S-600 02 Norrköping                postmaster@idok.se

  Indic AB                                     011-121011
  Hospitalsgatan 20, S-602 27 Norrköping       Jonas.Petersson@indic.se

  Industrial & Finance Systems AB              013-201500
  Teknikringen 5, S-583 30 Linköping           postmaster@lkp.ifsab.se

  Innovativ Vision AB                          013-213641
  Teknikringen 1, S-583 30 Linköping           paul@lysator.liu.se

  JET Consulting AB                            011-137722
  Box 2289, S-600 02 Norrköping                postmaster@jetcon.se

  Klosterdata Utbildning AB                    013-145200
  Klostergatan 66, S-582 23 Linköping          postmaster@kloster.se

  Kriminalvårdsverket                          011-193000
  S-601 86 Norrköping                          postmaster@kvv.se

  Landstinget i Östergötland-Hälsouniversitet  013-224357
  S-581 85 Linköping                           ChrLj@hugin.liu.se

  Licensdata AB                                013-156130
  Sätervägen 5, S-581 02 Linköping             postmaster@licensdata.se

  Linköpings Universitet                       013-282390
  S-581 83 Linköping                           postmaster@liu.se

  Mandator Syd AB                              013-114180
  S-582 24 Linköping                           postmaster@syd.mandator.se

  Norrköpings Kommun                           011-152693
  Koncernenheten, S-601 81 Norrköping          postmaster@norrkoping.se

  Norrköpings Tidningars AB                    011-200000
  Stohagsgatan 2, S-601 83 Norrköping          postmaster@ntnorrk.se

  Nya Folkbladet Östgöten                      011-186420
  Idrottsgatan 12, S-601 84 Norrköping         postmaster@folkbladet.se

  OPQ Systems AB                               013-211090
  Teknikringen 1, S-583 30 Linköping           roger@opq.se

  Office Filbyter AB                           013-242800
  Box 460, S-581 05 Linköping                  postmaster@office.se

  Omnisys Instrument AB                        013-422286
  Linnigatan 31, S-413 04 Göteborg             postmaster@omnisys.se

  PBN Elektronik AB                            013-136797
  Vretagatan 15, S-582 37 Linköping            pbn@pbn.se

  Palmer System AB                             013-133385
  S-582 24 Linköping                           postmaster@palmer.se

  Pitch Kunskapsutveckling                     013-134545
  Platensgatan 1, S-582 20 Linköping           postmaster@pitch.se

  Privatperson                                 011-165016
  Apelgatan 2 2 tr, S-602 15 Norrköping        postmaster@almroth.pp.se

  Privatperson                                 011-161627
  Smedjegatan 4 B, S-602 19 Norrköping         kjm@norrk.pp.se

  SAAB Aircraft Division                       013-182335
  S-581 88 Linköping                           pojak@air.saab.se

  SECTRA Secure Transmission AB                013-235214
  Teknikringen 2, S-583 30 Linköping           tcp@sectra.se

  SIGNUM Support AB                            013-214600
  Teknikringen 1, S-583 30 Linköping           bertil@signum.se

  SMHI                                         011-158000
  S-601 76 Norrköping                          postmaster@smhi.se

  SNMP Research Europe                         013-211881
  Teknikringen, S-583 30 Linköping             postmaster@snmp.se

  Saab Missiles                                013-286000
  Bröderna Ugglas gata, S-581 88 Linköping     Alf.Westerdal@missiles.se

  Scandinavian System Support AB               013-111660
  Ågatan 4, Box 535, S-581 06 Linköping        sveer@sssab.se

  Sillicon Contructions Sweden AB              013-213563
  Teknikringen 2, S-583 30 Linköping           postmaster@sicon.se

  Sirius Software                              013-50479
  Lövsättersvägen 10, S-585 98 Linköping       micke@sirius.se

  Sjöfartsverket                               011-191344
  S-601 78 Norrköping                          bjorn@sjov.se

  SoftLab AB                                   013-102465
  Borgmästaregatan 6, S-582 23 Linköping       Johan.Sorliden@softlab.se

  Statens Geotekniska Institut                 013-115100
  S-581 93 Linköping                           postmaster@geotek.se

  Statens Invandrarverk                        011-156275
  AU/ADB Byrån, Box 6113, S-600 06 Norrköping  postmaster@siv.se

  Statens Väg o Transportforskningsinstitut    013-204000
  Olaus Magnus v. 37, S-581 95 Linköping       postmaster@vti.se

  UI Design AB                                 013-115540
  Ågatan 31, S-582 22 Linköping                postmaster@uidesign.se

  Victron AB                                   013-210330
  Teknikringen 1, S-583 30 Linköping           Gert.Kindgren@victron.se

  Östgöta Correspondenten                      013-280000
  S-581 89 Linköping                           postmaster@corren.se

* SLUT PÅ FRÅGOR OCH SVAR OM POSTLISTAN GUSKELOV